I tid och otid - fotoutmaningen vänner emellan

Här kommer mitt bidrag till veckans fotoutmaning vänner emellan. Det var ett tag sedan jag var med nu men det känns väldigt roligt att vara tillbaka med kameran och jaga motiv. Veckans tema är "i tid och otid". Jag gick ifrån begreppets egentliga innebörd och valde att fokusera på ordet "otid". Bilden är tagen på vår balkong och det är ju bara att konstatera att vi inte tagit in varken solstol olivträd i tid.

Vill du se fler fina foton på temat så kika in hos Edith & Jag.

Smycken av krympplast

Precis som jag förutspådde så stannade inte mitt intresse för att pyssla med krympplast vid första paret örhängen. Nej, det ledde ohejdbart till någon slags serieproduktion vilken faktiskt lämpade sig riktigt bra inför förra helgens utställningen. Mönstret som jag hittade på sist blev också en favorit och fick även komma igen i form av ringar.

Krympplast - Panduro

Det kom ett paket...

I förra veckan hände mig något mycket trevligt. Jag fick ett paket i brevlådan, det är ju väldigt sällan det händer numera. Extra spännande var det då jag först inte visste vad det var. Men snart förstod jag att det var den fina textbräda à la hönapöna som jag vann hos Åsa för ett litet tag sedan. Riktigt fin är den, med texten "Gud som haver barnen kär, se till mig som liten är". En extra bonus var den fina inslagningen och det slutade faktiskt med att jag tog mig friheten att använda spetsen som var runt paketet och lät den få fortsätta att pryda tavlan. Nu står tavlan på en hylla i lilla S sovrum mellan virkade converse och Nalle Puh. Titta gärna in hos Åsa, hon är helt klart värd ett besök!

Bilder från utställningen

I helgen som gick var det alltså dags för min och goda vänners konst- och hantverksutställning "Tre små gummor". Det var en fantastisk trevlig dag med massor av folk och trevlig stämning. Vi är mycket nöjda! Bilderna förställer de delar av utställningen som var mitt bidrag. Flera saker känner ni säkert igen och andra saker kommer ni att få se mer i detalj längre fram. Utöver detta så hade Malin med finfina stickade grejer och Viktoria bidrog med både oljemålningar och illustrationer.

Det finns så många saker som man säger att det vore roligt att göra men som man sedan aldrig går vidare med, som om man inte tar sin egen dröm på allvar. Vi är mycket stolta över att vi tog tag i en dröm, genomförde den och gjorde det bra. Hoppas vi kan inspirera någon annan till detsamma!

Stort tack till alla som kom, tack för alla värmande ord och att ni gav oss en riktigt härlig festdag!

Malin, Maria och Viktoria

Visst händer det grejer...

Man kan tro att det inte händer mycket på skaparfronten för mig med tanke på de glesa inläggen, men sanningen är faktiskt precis den motsatta. Om en vecka är det dags för min och goda vänners konst- och hantverksutställning Tre små gummor och här hemma sys och fixas det som aldrig förr. En liten skapelse till på temat återbruk är denna blommiga kjol. Härliga volanger i samma tyg som dregelhaklappen och den lilla klänningen. Vill du man se samtliga plagg som skapats av den loppisfyndade klänningen så är det bara att dyka upp på lördag, varmt välkommen!

Mormorsrutig tröja

Första gången jag såg det här fina tyget så log jag gott framför datorn, för visst blir man glad av det. Härliga hubbabubbafärger i kombination med klassiskt virkmönster. Jag valde efter visst grubblande att använda tyget till en ganska enkel tröja och låta mönstret få ta sin plats, och extra nöjd blev jag när jag upptäckte att den ljusblå muddväv som jag köpt i ett helt annat syfte passade så fint i färg.

Tyg: 

Mormorsrutor - Liandlo

Muddväv - www.stoffochstil.se

Tröja stickad i smyg

Vid den här tiden förra året höll jag som bäst på med att sticka en tröja i smyg. Planen var att det skulle bli en julklapp till min man och jag lyckades faktiskt sticka hela tröjan utan att han hade en aning om det. Han fick den i julklapp med rimmet "15 000 m ren kärlek". Det är ju inget riktigt rim, jag vet, men likväl en liten gåta. Jag gav tröjan några fina detaljer i form av mörkbruna armbågslappar i mockaimitation (som går att tvätta till skillnad från den äkta varan) och finaste duffelknapparna. Armbågslappar tycker jag är en rolig detalj, ett enkelt sätt att piffa till en tröja. Köpt eller hemmastickat, lite piff sitter aldrig fel.

Mönster! Mönstret till tröjan kommer från garnstudio och du hittar det här.

K som i klänning

Ännu en klänning har fått se dagens ljus. Nu med en ny detalj i form av en liten och enkel rosett på bandet som går över bröstet. Den är så diskret att den på bilderna knappt syns, men i verkligheten tar den sig något större plats. Jag gillar att den är piffig och lågmäld på samma gång, både sockersöt och stilren. Tyget såg ni häromdagen och det kommer från samma loppisfyndade klänning som sist, köpt just i syfte att bli en ny liten klänning. 

Detta ett litet gästinhopp i Sara bloggutmaning A-Ö, gå gärna in till henne och lämna en kommentar så skänker ni samtidigt en krona till cancerfonden!

Krympplast!

Nu har jag testat krympplast för första gången och är helt såld! Det är verkligen ett fascinerande material, det var riktigt underhållande att sitta och titta in i ugnen och se plasten förändras och krympa. Ett par örhängen och en liten nyckelring blev resultatet av denna premiär (förutom diverse pyttesmå saker som blev betydligt mindre än vad jag tänkt mig och som åkte i papperskorgen). Nyckelringens konstruktion är lite klen i nuläget men jag skall införskaffa lite rejälare ringar och örhängena är jag supernöjd med så dem kommer ni nog att få se fler av!

Krympplast: Panduro

D som i dregelhaklapp

Jag är inne i en period där jag har massor av saker på gång men inte mycket som är klart att visa här. Och som vanligt har jag skyhöga ambitioner och alldeles för lite tid. Känner du igen dig? Jag skulle gissa att jag inte sitter ensam i den båten. Just nu håller jag på med lite grejer till utställningen. Bland annat så har jag tänkt att sy några olika barnplagg utav tyg från en loppisfyndad klänning. Först ut är en dregelhaklapp. Som vanligt fodrad med fleecetyg för att hålla fukten borta från kroppen och numera försedd med två tryckknappar istället för en så att man kan justera storleken.

Det här inlägget är även ett litet inhopp i Saras bloggutmaning A-Ö, som jag har ambitionen att vara med på lite sporadiskt under november månad.